Meen?? Hur svårt ska det va??
De e lika bra jag kyper till korset och erkänner med en gång, jag känner det....går inte dölja...
JAG ÄR VÄRDELÖS PÅ DATORER! Försökt lägga in å byta profilbild i 45 minuter nu, utan framgång.
Fick ringa en vän å be om hjälp.
Va trodde jag skulle hända?
Jag skaffar mig en blogg och trolleri trollera så kan jag bara Allt med datorer sen såklart. Tydligen inte så det funka. (denna gången heller)
Det har hänt förut.
Plats:Lekis
Pryl:Stylltor
Fick nya stylltor på Lekis som inga av barnen kunde gå på.
-JAG KAN sa jag malligt å tittade på DumDavid .
Sen hoppade jag glatt upp på stylltorna å så iväg...trodde jag.
Det enda som kom nån vart var bokstavligt talat jag.
Slog den ena stylltan i en usel rot som stack upp ur asfalten å föll handlös .... INTE kul. Inte så snyggt med sand i munnen heller.
Plats: Lågstadiet
Pryl: Långhopprep
Det fanns en tid då coolhetsfaktorn inte låg i vad du hade för kläder,tv-spel, prylar m.m . Just det go vänner vi talar om lågstadiet på 80-90-talet...Ljuva tider
Då var det heeelt andra tider än nu. DÅ var det inte så noga med vad du hade för brallor, utan mer vem som kunde springa fortast elle vem fick plats med flest köttbullar i munnen i Bamba (sisnämnda återkom även i högstadiet för en del, dock inte alltid lika uppskattat)
Men men ...För att återgå till ämnet -Saker jag tror mig behärska eller rent ut va j***ligt bra på!
Långhopprep var gryymt inne om våren och de flesta behärskade mer eller mindra att bruka dessa, Själv var jag KUNG på långhopprep...
Men efter sommarlovet började det hända saker minsann .
De som tidigare varit usla på å hoppa hade mest troligt nån snabbkurs över sommaren och kom nu tillbaka och var minst lika duktiga som jag!!
SHIT! tänkte jag, nu e det kört...Thats it! Jag måste avancera!!
Å så gjorde jag de.
-Nä sa jag kaxigt till de som vevade...Jag kan hoppa in, fortsätt veva!
("Hoppa in" Dvs stå vid den ena som vevar,springa in och börja hoppa. Mycket coolare än att stanna repen och ställa sig i mitten.)
Ja nu skulle de få se på grejer!! Woohooo,,, yäää,, det här kommer det pratas om flera raster framöver garanterat!
-Hoppa in då! sa nån otålig klasskamrat som började tröttna på att jag stod där längst fram och guppade upp och ner med huvet i väntan på "rätta länget"
-Ja men asså man måste ju vänta till rätt läge fattaru väl: svara jag lite sådär lågstadietufft.
Hmm, tänk tänk NÄR e det "rätt läge" då? Har ju faktiskt ingen aning om hur tusan detta ska göras.
Blir ju grymt pinsamt om man missar lixom å får gå in i mitten allafall.
-HOPPA DÅ!!!
De andra kidsen börjar bli riktigt sura där de står å glor på huvudguppande idiot som slösar bort rasten.
-Ja ja svarar jag och tänker att det här e ju inte jättecoolt direkt, så jag klagar lite på de som vevar å sägaer att det blir grymt svårt att hoppa in när dom vevar i otakt.
-HOPPA!!!
Shit, skit helvete tänker jag (fast kanske lite mer barnvänligt) Nu måste jag göra det... NU kommer alla få se att jag e sugig på att hoppa in...Att jag lixom bara .. typ ljög.
NU HOPPAR JAG!!!.....
RRRIIIIINNNNNGGG!! Skolklockan ringde in och därav blev pimsamhetsfaktorn inte så hög denna gång.
Och såhär har det lixom fortsatt sen , Jag tror jag kan saker och visar sen för andra att nähepp, det kunde jag inte.
Därför händer det heller inte allt för sällan utryck som.: Det kan ju inte bli mer än fel
Men det är inte heller sant...för ibland blir det fel....ibland blandrar man hårfärg å blir skamklippt å får gå till jobbet som en korsning mellan sissela kyle och anneli Rydé. Inte bra kombination samman med en övergravid kropp.
Resultat: en liten stripig fästing med ett YTTEPYTTELITET huvud och JÄTTTEEJÄTTE kropp.
Men det tar vi en annan dag.
JAG ÄR VÄRDELÖS PÅ DATORER! Försökt lägga in å byta profilbild i 45 minuter nu, utan framgång.
Fick ringa en vän å be om hjälp.
Va trodde jag skulle hända?
Jag skaffar mig en blogg och trolleri trollera så kan jag bara Allt med datorer sen såklart. Tydligen inte så det funka. (denna gången heller)
Det har hänt förut.
Plats:Lekis
Pryl:Stylltor
Fick nya stylltor på Lekis som inga av barnen kunde gå på.
-JAG KAN sa jag malligt å tittade på DumDavid .
Sen hoppade jag glatt upp på stylltorna å så iväg...trodde jag.
Det enda som kom nån vart var bokstavligt talat jag.
Slog den ena stylltan i en usel rot som stack upp ur asfalten å föll handlös .... INTE kul. Inte så snyggt med sand i munnen heller.
Plats: Lågstadiet
Pryl: Långhopprep
Det fanns en tid då coolhetsfaktorn inte låg i vad du hade för kläder,tv-spel, prylar m.m . Just det go vänner vi talar om lågstadiet på 80-90-talet...Ljuva tider
Då var det heeelt andra tider än nu. DÅ var det inte så noga med vad du hade för brallor, utan mer vem som kunde springa fortast elle vem fick plats med flest köttbullar i munnen i Bamba (sisnämnda återkom även i högstadiet för en del, dock inte alltid lika uppskattat)
Men men ...För att återgå till ämnet -Saker jag tror mig behärska eller rent ut va j***ligt bra på!
Långhopprep var gryymt inne om våren och de flesta behärskade mer eller mindra att bruka dessa, Själv var jag KUNG på långhopprep...
Men efter sommarlovet började det hända saker minsann .
De som tidigare varit usla på å hoppa hade mest troligt nån snabbkurs över sommaren och kom nu tillbaka och var minst lika duktiga som jag!!
SHIT! tänkte jag, nu e det kört...Thats it! Jag måste avancera!!
Å så gjorde jag de.
-Nä sa jag kaxigt till de som vevade...Jag kan hoppa in, fortsätt veva!
("Hoppa in" Dvs stå vid den ena som vevar,springa in och börja hoppa. Mycket coolare än att stanna repen och ställa sig i mitten.)
Ja nu skulle de få se på grejer!! Woohooo,,, yäää,, det här kommer det pratas om flera raster framöver garanterat!
-Hoppa in då! sa nån otålig klasskamrat som började tröttna på att jag stod där längst fram och guppade upp och ner med huvet i väntan på "rätta länget"
-Ja men asså man måste ju vänta till rätt läge fattaru väl: svara jag lite sådär lågstadietufft.
Hmm, tänk tänk NÄR e det "rätt läge" då? Har ju faktiskt ingen aning om hur tusan detta ska göras.
Blir ju grymt pinsamt om man missar lixom å får gå in i mitten allafall.
-HOPPA DÅ!!!
De andra kidsen börjar bli riktigt sura där de står å glor på huvudguppande idiot som slösar bort rasten.
-Ja ja svarar jag och tänker att det här e ju inte jättecoolt direkt, så jag klagar lite på de som vevar å sägaer att det blir grymt svårt att hoppa in när dom vevar i otakt.
-HOPPA!!!
Shit, skit helvete tänker jag (fast kanske lite mer barnvänligt) Nu måste jag göra det... NU kommer alla få se att jag e sugig på att hoppa in...Att jag lixom bara .. typ ljög.
NU HOPPAR JAG!!!.....
RRRIIIIINNNNNGGG!! Skolklockan ringde in och därav blev pimsamhetsfaktorn inte så hög denna gång.
Och såhär har det lixom fortsatt sen , Jag tror jag kan saker och visar sen för andra att nähepp, det kunde jag inte.
Därför händer det heller inte allt för sällan utryck som.: Det kan ju inte bli mer än fel
Men det är inte heller sant...för ibland blir det fel....ibland blandrar man hårfärg å blir skamklippt å får gå till jobbet som en korsning mellan sissela kyle och anneli Rydé. Inte bra kombination samman med en övergravid kropp.
Resultat: en liten stripig fästing med ett YTTEPYTTELITET huvud och JÄTTTEEJÄTTE kropp.
Men det tar vi en annan dag.
Kommentarer
Trackback
